Ensamjul i Berlin

Jag har tvättat en maskin, diskat en maskin, dammsugit (eller i alla fall gått runt lite håglöst med dammsugaren), sytt i en knapp, lagat en trasig innerficka, ätit thaimat, hängt på twitter och Facebook samt kollat på en massa avsnitt av Criminal Minds som jag sett förut. Jag HAR för all del druckit lite glögg också, tittat på Tim Burtons geniala Nightmare before Christmas, lyssnat på Bachs Juloratorium och öppnat mina julklappar. Fina julklappar må ni tro! En brödkavel från Lotta så jag inte behöver kavla med en rödvinspava nästa gång jag kommer i bakartagen, en bok, smink, badsalt, tekoppar, ja allt möjligt fint. Roligast var nog ändå julpåsen från underbara Ina som innehöll inte mindre än 12 numrerade julklappar till mig och katterna. Paketen innehöll allt möjligt från en ask torkad mango till en liiiten liiiten sminkpensel, men det mest fantastiska var att hon skrivit små personliga underfundiga norska rim på vart och ett av paketen. Fick dåligt samvete så klart för mitt lite fantasilösa paket till henne, som inte hade minsta lilla rim. Bland paketen fanns f.ö. också varsin kinesisk lyckokaka till mig och katterna. Där konstaterades det att om man ger mycket så får man mycket (en extra tagg i det dåliga samvetet för att jag varit så loj med julklappsköpandet i år), att Maggie har en unik personlighet (jo tack!) och att Winston skall vara mer ambitiös, vad nu det innebär för en katt.
Kort sagt så har jag haft en bra dag och har inte tyckt synd om mig själv en endaste sekund. Och trots att jag kanske trots allt inte håller med, så måste jag nog ändå dela med mig av den här...